Fram till 1950-talet var forskarna i stort sett helt ovetande om vad som hände i hjärnan när man drack stora mängder alkohol. Men kunskapen har ökat, främst på senare år. Miki Agerberg sammanfattar i boken Kidnappad hjärna mycket av vad forskningen har upptäckt under det senaste decenniet.
Alkohol lurar hjärnan
I våra hjärnor finns ett lustcentrum, ett belöningssystem. Dess uppgift är att få oss att överleva. Det ger oss motivation att äta, dricka och att fortplanta oss. För ungefär 20 år sedan upptäckte forskarna att även alkohol, narkotika och nikotin verkar genom det här systemet. Problemet är att droger ger en känsla av eufori och lurar oss till att vilja upprepa intaget. De ger med andra ord en känsla av belöning.
I Agerbergs bok berättar forskaren Jörgen Engel, verksam vid farmakologiska institutionen i Göteborg, om hur kunskaperna förändrade synen på beroende.
– Innan vi hade den här kunskapen trodde man inte att beroende hade någon neurobiologisk grund. Man såg bara sociala och psykologiska faktorer. Då var det lätt att lägga skulden på individen.
När någon börjar bli beroende och intaget blir mer tvångsmässigt byggs hjärnans belöningssystem om, förklarar Jörgen Engel. Förenklat uttryckt blir hjärnan mindre känslig för vissa effekter av drogen – man utvecklar tolerans.
Olika känslig för belöning
Samtidigt blir man mer känslig för andra effekter – så kallad sensitering. Det innebär att den som missbrukar får allt svårare att stå emot drogen. För en alkoholist kan ett glas öl vara nog för att skapa ett oerhört tvång att dricka mer. Det går alltså åt mer alkohol för att uppnå berusning och det krävs mindre för att suget efter den ska uppstå.
Men det finns också faktorer som gör att vi snabbare blir beroende. En av dem är något som håller på att växa till ett stort samhällsproblem: stress. Försök har visat att råttor som stressas, och har tillgång till en drog, snabbare blir beroende. Det finns därför anledning att vara extra försiktig om vi har en fullklottrad Filofax.
Men för mycket alkohol påverkar inte bara vårt sätt att dricka genom att det ökar suget och får oss att tåla mer. Hjärnan "byggs om" även på andra sätt. Ett test som visar det kallas Iowa Gambling Task. En försöksperson får ta spelkort från fyra olika kortlekar. Han vinner eller förlorar pengar beroende på vilka korten blir.
Missbrukare tänker kortsiktigt
De flesta människor upptäcker snart att det finns ett system i det hela. Korten från högarna A och B ger större vinster, men även större förluster. På lång sikt förlorar man pengar på att ta ur A- och B-högarna. I C- och D-högarna är vinsterna lägre men säkrare, och efter ett tag går man plus om man plockar från dem.
När missbrukare har fått göra testet har det visat sig att de tänker mer kortsiktigt och impulsivt. De tar fler kort ur A och B. På skannerbilder av hjärnan syns också att de har nedsatt aktivitet i den del av pannloben som styr impulskontroll. Översätter man det här till en vardagstillvaro där det förekommer mycket alkohol inser man att konsekvenserna kan bli dramatiska.
Hjärnforskaren Steven Hyman, tidigare chef för federala National Institute of Mental Health i Washington, berättar i Agerbergs bok att överlevnadssystemet i hjärnan blir helt perverterat av drogen – hjärnan "kidnappas". Det långsiktiga tänkandet och rationaliteten försvinner alltmer.
– Många personer som varit alkoholister en längre tid har inte ens något nöje av spriten längre. De är medvetna om att de förstört sitt familjeliv, förlorat jobb och social status. Ändå fortsätter de att dricka, säger Steven Hyman.
Att omprogrammera hjärnan tar tid
Ombyggnaden av hjärnan tar lång tid och sker gradvis. Även om man slutar dricka kommer förändringarna att finnas kvar länge, en del av dem kanske hela livet. Det gör att en avgiftning, eller en vit månad, inte är tillräckligt för att bota någon från alkoholism.
Det är alltså konsumtionen som sätter gränserna. Vi startar heller inte på samma risknivå – olika människor har olika förutsättningar för att bli alkoholberoende. Det hindrar inte att vi alla bör vara medvetna om riskerna när vi höjer glaset. Oavsett om det är fyllt med vanligt starköl eller exklusivt årgångsvin.
Text: Fredrik Borneskans